Olika typer av diabetes: en översikt

Diabetes mellitus, som i dagligt tal kallas diabetes eller sockersjuka, är en vanlig sjukdom som innebär att kroppen utsöndrar mer glukos och inte kan binda till sig energi. Det finns olika typer av diabetes och varje variant behandlas på olika sätt. Vid diagnostisering av diabetes kan det finnas gråzoner där diabetessjukdomen kan diagnostiseras som flera olika diabetestyper. Det är viktigt att känna till olika typer av diabetes så att man känner igen symtom och kan söka behandling för sjukdomen.

Vad är diabetes?

Diabetes är ett samlingsnamn för olika typer av diabetes. De är alla endokrina sjukdomar och en gemensam faktor för alla typer är kronisk hyperglykemi, det vill säga att blodsockernivåerna är tillfälligt eller konstant förhöjda. Diabetespatienter har en minskad insulinproduktion och förhöjd glukosproduktion.

Kroppen behöver en tillräcklig mängd insulin för att fungera. Hos en frisk person produceras blodsockret i bukspottskörteln och transporteras därifrån till blodet. Hos en diabetiker har en komponent i denna funktion skadats. Resultatet är att blodet, och därigenom cellerna, inte får tillräckligt med energi. Skador kan uppstå på olika kroppsdelar, såsom njurar, nervsystemet, hjärtat, hjärnan, artärer och ögon.

Hur kategoriseras de olika diabetestyperna?

Det finns fyra olika typer av diabetes som alla skiljer sig från varandra. Dessa är diabetes typ 1, typ 2, typ 3 och typ 4 (graviditetsdiabetes). Det som är gemensamt för dem är den höga blodsockerhalten. Den bakomliggande sjukdomsorsaken, symtomen och behandlingssättet är olika för varje typ av diabetes.

Diabetes typ 1: en autoimmun sjukdom

Främst unga, barn och tonåringar insjuknar i diabetes typ 1. Denna typ av diabetes är mycket ovanligare än diabetes typ 2, som i större mån hör ihop med en ohälsosam livsstil. I skandinavien är diabetes typ 1 ändå mycket vanligare än i andra länder. Diabetes typ 1 är en sjukdom man bär på hela livet.

Medan diabetes typ 1 är en sjukdom som främst drabbar unga kan sjukdomen ändå förekomma hos vuxna. Man kan bära på latent autoimmun diabetes utan att veta om det och sjukdomen bryter ut först i vuxen ålder. Det finns två olika former av diabetes typ 1 som bryter ut i vuxen ålder; typ 1a, som är en immunologisk diabetes, och typ 1b, som inte har visats ha någon direkt orsak.

Diabetes mellitus typ 1

Diabetes typ 1a och 1b

Diabetes typ 1a är en autoimmun sjukdom. Orsaken är att den insjuknade personen har antikroppar i blodet som är sjukdomsmarkörer. Antikropparna riktar sig mot ö-celler i bukspottskörteln. Bukspottskörteln står för kroppens blodsockerproduktion. De celler som producerar insulin förstörs på grund av antikropparna. Diabetes typ 1a uppstår även då enzymer och proteiner som transporterar insulinet förstörs. 80% av insulinproducerande beta-celler i bukspottskörteln ska ha förstörts för att diabetes typ 1 ska föreligga.

Diabetes typ 1b har, å sin sida, ingen direkt orsak. Denna typs diabetes är idiopatisk och innebär att beta-celler förstörs. Detta leder till en absolut brist av insulin. Det är troligt att diabetes typ 1b är genetiskt, eftersom idiopatisk diabetes ofta återfinns hos släktingar.

Diabetes typ 2: en metabolisk sjukdom

Diabetes typ 2 beror oftast på att kroppens celler blivit härdade mot insulin och därför minskat upptaget av det. Bukspottskörteln producerar mer insulin, men kan inte upprätthålla produktionen. Det hela slutar med att bukspottskörteln inte längre producerar tillräckliga mängder blodsocker.

Diabetes typ 2 kan uppkomma på grund av olika orsaker. En viktig orsak är en ohälsosam livsstil med för lite motion och för högt kaloriintag. På grund av för stora mängder energi har kroppens förmåga att uppta den minskat. En annan orsak är genetiskt anlag. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes och den är utspridd i industriländer där övervikt och fetma är väldigt vanliga sjukdomar. Unga och barn insjuknar i allt större mån i sjukdomen, men än idag är det främst äldre som har diabetes typ 2.

Diabetes mellitus typ 2

Diabetes typ 3: ett samlingsbegrepp för olika typer av diabetes

Diabetes typ 3 är ett samlingsbegrepp för olika typer av diabetes. Dessa typer uppstår på olika sätt. Här nedan går vi igenom alla subtyper, som beräknas från A till H.

A: Genetisk defekt av beta-cellfunktionen

Den första subtypen av diabetes typ tre är A. Denna diabetestyp innebär att man föds med en gen som orsakar diabetes. Patienten lider av en ärftlig genetisk defekt av beta-cellfunktionen.

B: Genetiska defekter av insulinverkan

Diabetes typ 3B är, liksom 3A genetisk. Till skillnad från typ 3A innebär diabetes typ 3B inte att beta-cellernas funktion påverkas. Istället är det insulinets effekt som minskar, eftersom en resistant gen motverkar den.

C: Sjukdomar i exokrina bukspottskörteln

Insulinet produceras i bukspottskörteln. Dock sker produktionen i den endokrina delen, medan den exokrina delen står för enzymer som sköter matsmältningen. Om någon del av bukspottskörteln förstörs påverkar detta ändå hela organet. Därför är typ 3C, även om det främst är den exokrina delens funktion som påverkas, en diabetessjukdom. Skador på den exokrina bukspottskörteln kan ske till exempel på grund av inflammationer, infektioner, olyckor och operationer.

D: Endokrinopatier

Endokrinopatier är störningar i hormonbalansen i det hormonella systemet. Vissa stresshormoner, såsom glukokortikoider, transporterar socker till blodet. Dessutom möjliggör insulin inte bara upptaget av socker i celler, utan det samverkar även med tillväxthormoner. Båda dessa funktioner påverkas av endokrinopatier, vilket orsakar diabetes typ 3D.

E: Diabetes inducerat av läkemedel eller gift

Vissa läkemedel och gift kan utlösa olika funktioner som orsakar diabetes typ 3E. Bland annat beta-adrenerga agonister, sköldkörtelhormoner och glukokortioder hör hit. Även råttgift (Vacor) och nikotinsyra kan vara orsaker.

F: Infektioner

Olika infektioner kan orsaka diabetes typ 3F. Dylika infektioner är till exempel kongenital rubella och cytomegalovirus. En orsak är antagligen att infektionens proteiner liknar beta-cellernas proteiner. Antikroppar bildas i kroppen för att motverka infektionen. Som ett resultat förstörs också beta-cellernas proteiner och diabetes uppstår.

G: Ovanliga, immunologiskt besläktade former av diabetes

Diabetes typ 3G liknar diabetes typ 3A. Dock är 3G mycket ovanligare. Oftast orsakas denna diabetestyp av att antikropparna förstör beta-cellerna. Det här kan ske till exempel vid cancer (till exempel vissa former av lung- och bröstcancer, samt autoimmuna sköldkörtelsjukdomar och vitilago.

H: Andra syndrom som ibland har samband med diabetes

Diabetes typ 3H inkluderar olika sjukdomar som har samband med diabetes. Här hittar man till exempel kromosomsjukdomar som Downs syndrom. Det är inte alltid helt klarlagt hur dessa sjukdomar hänger ihop med diabetes.

Diabetes typ 4: Graviditetsdiabetes

Den fjärde typen av diabetes är graviditetsdiabetes. Här handlar det om en diabetesform som uppstår under graviditeten, men som försvinner efter graviditeten. Ibland kan dock denna diabetesform vara ett första tecken på diabetes typ 2 eller så kan man ha haft odiagnostiserad diabetes innan graviditeten. Graviditetsdiabetes uppstår på grund av hormonella förändringar. Graviditetsdiabetes innebär en större risk för dödfödsel och för att barnet föds med abnormaliteter. Särskilt vissa kvinnor är i riskgruppen för att drabbas av graviditetsdiabetes. Till exempel äldre mammor, kvinnor som ren haft graviditetsdiabetes och kvinnor med övervikt tillhör denna grupp.

Diabetes mellitus typ 4

Hur diagnostiserar man diabetes?

Det finns olika sätt att diagnostisera diabetes. Misstankar om diabetes uppstår på olika sätt. Därför beror diagnostiseringssättet på vilken diabetesdiagnos som misstänks. Här nedan går vi igenom symtomen som kan uppkomma och hur diabetessjukdomarna diagnostiseras.

Diabetes diagnostiseras på olika sätt. Man tar blodprover och urinprov, samt ytterligare prov om så behövs och beroende på vilken diabetes man testas för. Generellt kan diabetes diagnostiseras om man har typiska diabetessymtom och därtill vissa värden. Symtomen som ofta förekommer vid diabetes är extrem törst, att man urinerar mycket och att man tappar mycket vikt utan att det finns en direkt förklaring. Andra faktorer som kan försnabba en diabetesdiagnos är om man tillhör en grupp med förhöjd diabetesrisk eller lider av fetma.

Blodproven som tas för att fastställa diabetes är bland annat P-glukostest och långtidssockerprovet, HbA1c. Det förstnämnda provet innebär att man undersöker sockerhalten i blodet vid provtagningstillfället. Med HbA1c undersöker man blodsockervärdena under de senaste två till tre månaderna. Värdena som kan indikera diabetes är ett blodsockervärde över 200mg/dl, ett HbA1c-värde över 6,5% eller ett glukosvärde på tom mage över 126mg/dl. Om man har dessa värden och dessutom diabetessymtom är det sannolikt att man lider av diabetes. Om däremot HbA1c-värdet är under 5,7% kan diabetes uteslutas.

Diabetesdiagnos

Hur diagnostiserar man diabetes typ 1?

Diabetes typ 1 orsakar ofta de typiska diabetessymtomen. Man är väldigt törstig, man måste gå på toaletten ofta och man tappar vikt. Dessutom har man svårt att koncentrera sig och ibland kan synen påverkas. Om dessa symtom förekommer, särskilt om det är fråga om barn och unga, kan det vara läge att testa sig för diabetes. Diabetes typ 1 diagnostiseras med blodprov (P-glukos, HbA1c och ibland C-peptid), urinprov och vissa andra prov vid behov.

Hur diagnostiserar man diabetes typ 2?

Diabetes typ 2 utvecklas ofta under en längre tid och symtomen kan gå obemärkta. Särskilt personer med ett högt BMI eller som är över 45 år gamla testas för denna typ av diabetes. Diabetes typ 2 fastställs med blodproven P-glukos och HbA1c, samt urinprov. Om det visar sig att man har diabetes typ 2 genomgår man andra undersökningar. Här undersöker man till exempel förhöjda blodfetter och förhöjt blodtryck.

Hur diagnostiserar man diabetes typ 3?

Eftersom diabetes typ 3 har en rad undergrupper är symtomen och diagnostiseringssättet olika för de olika typerna av diabetes typ 3. Undergrupperna A, B, G och F liknar diabetes typ 1 i fråga om symtom. De övriga typerna testas beroende på sjukdomsspecifika faktorer.

Hur diagnostiserar man diabetes typ 4?

Diabetes typ 4 kan påverka fostret och därför är det viktigt att undersöka om sjukdomen föreligger. Ofta kan skador på fostret nämligen förhindras om graviditetsdiabetes behandlas. Skador som fostret kan få är till exempel missbildningar och en förhöjd risk för olika sjukdomar, såsom diabetes och fetma. Dessutom kan mamman också drabbas av sjukdomen och här är riskerna till exempel förlossningskomplikationer och att mamman utvecklar diabetes efter graviditeten.

Ofta förekommer inte symtom vid diabetes typ 4, men om de gör det är det oftast frågan om de typiska diabetessymtomen (extrem törst och rikliga toalettbesök). Man testar oftast kvinnor som tillhör en riskgrupp, såsom kvinnor som haft missfall, som har diabetes i familjen eller som haft graviditetsdiabetes vid en tidigare graviditet. Därtill testas ofta kvinnor som är över 30 år gamla. Testet sker i vecka 24 till vecka 28. Om man tillhör en riskgrupp tar man testet i vecka 12 till vecka 14 och ett nytt test i vecka 30 och vecka 32. Diabetes typ 4 kontrolleras ofta vid kontroller hos barnmorskan. Man tar P-glukostest och ett venöst blodprov. Därtill kan man även ta glukosbelastningstest.

Hur fungerar det orala glukosbelastningstestet?

Glukostoleranstest görs på tom mage. Patienten har fastat och avhållit sig från att röka i 10-16 timmar före testet tas. Man tar ett blodprov som mäter blodsockerhalten i blodet. Sedan dricker man en blandning av socker och vatten med 75g socker och 250-300ml vatten. Man låter bli att äta i ett par timmar och tar det väldigt lugnt för att förhindra att man genom fysisk aktivitet påverkar blodsockerhalten. Till slut tas ett nytt blodprov.

Om blodsockerhalten nu är över 200mg/dl är det fråga om diabetes. Om den är under 140mg/dl är det inte fråga om diabetes, medan 140mg/dl-199mg/dl innebär en förhöjd diabetesrisk. I sådant fall ska man ta olika åtgärder för att ändra sin livsstil för att minska risken att diabetes utvecklas (till exempel genom mer motion och en hälsosam kost). Ett år senare tas ett HbA1c test eller ett annat kontrolltest.

Andra diabetestest

Ett diabetestest som används om personen är äldre än 45 år gammal är diabetesscreening. Med det här testet kan man inte göra en direkt diagnos, men testet indikerar om man har diabetes eller inte. Om testet indikerar att diabetes föreligger och man haft ett högt blodsockervärde ska man ta testet igen inom en viss tid.

Förutom personer som är 45 år gamla screenar man också personer i riskgrupper, såsom personer med ett BMI över 27 eller som har en nära släkting med diabetes. Även kvinnor som riskerar att insjukna i graviditetsdiabetes eller som har fött ett barn som väger mer än 4500g bör screenas.

Hur behandlas de olika typerna av diabetes?

Diabetes behandlas olika beroende på vilken typ av diabetes det handlar om. Vissa behandlingsmetoder är ändå desamma för alla typers diabetes. Först och främst måste diabetiker hålla koll på blodsockernivåerna. Detta kan man göra själv med ett HbA1c-test, som innebär att man sticker sig själv i fingret för att ta ett blodprov. Självkontrollerna görs så att man håller koll på blodsockervärdet över en period på veckor till månader.

Diabetiker ska dessutom komma ihåg att de när de idrottar, är sjuka, dricker alkohol, reser, är gravida eller tar vissa mediciner ska kontrollera dem oftare, eftersom dessa är faktorer som kan påverka blodsockret. Man genomgår också årskontroller. Njurfunktionen och blodfetter mäts och en ögonläkare konsulteras då.

Alla diabetiker har en gemensam behandlingsform. De håller koll på kosten och motionerar tillräckligt. Dessutom ska man vara försiktigare än vanligt med alkohol och helst helt sluta röka.

Den näring man får i sig är väldigt viktig för hur bra man håller sin diabetes i schack. Några tumregler man ska komma ihåg som diabetiker är att man ska äta regelbundet hela dagen och man ska äta rätt mängd kolhydrater. Ät en balanserad kost med rapsolja, fisk, frön, nötter, olivolja, korn, fullkornsvete, mörkt ris och grönsaker. Vid en måltid ska du undvika att till exempel bara få i dig frukt, eftersom du då får i dig väldigt mycket kolhydrater. Balansera istället med till exempel både grönsaker och frukt.

Motion är en viktig del av diabetikers vardag, eftersom motion gör att blodsockervärdet sänks. Fysisk aktivitet innebär att musklerna kan få socker från blodet utan insulin. När man motionerar i 20 minuter sänks blodsockervärdet. Efter 30 minuter stabiliseras det. Sockerföråden i levern minskar under tiden när man motionerar, så efter motionspasset kommer blodsockervärdet fortsätta vara lågt. Diabetiker som använder insulin måste hålla koll på blodsockervärdena före och efter träningspassen för att kunna justera doseringen. Likaså kan det vara att man kommer behöva äta extra kolhydrater efter träningspasset.

Alkohol påverkar blodsockervärdet, så diabetiker ska vara försiktiga med alkoholen. Man kan dricka vin och öl till maten. Däremot ska man inte dricka alkohol utan att äta något eller i stora mängder. Man ska också äta något innan man lägger sig om man är berusad. Om man inte gör det kan man i värsta fall tappa medvetandet när man sover. Därtill ska diabetiker undvika att röka. Rökning ökar risken för att man drabbas av diabeteskomplikationer såsom hjärtinfarkt, njurskador och stroke.

Förutom de här livsstilsförändringarna finns det olika läkemedel man kan ta för att behandla diabetes. Läkemedlen som används varierar beroende på typen av diabetes och sjukdomens svårighetsgrad. Insulin är ett sådant läkemedel, men även andra mediciner används vid en diabetesbehandling.

Insulinbehandling vid diabetes typ 1

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom och behandlingen kommer kontrolleras och justeras genom hela livet. Ditt blodsockervärde kommer nämligen att fluktuera. Målet är att dina värden ska vara så normala som möjligt. Kortsiktigt innebär det här att du inte får akuta sjukdomsanfall, medan du långsiktigt förhindrar skador i blodkärlen.

Insulin sprutas in i underhuden med en spruta (insulinpenna) eller insulinpump. Insulinsprutor sprutar man själv in i kroppen vid vissa tidpunkter varje dag. Insulinpumpar, å andra sidan, bärs i ett bälte och de är kopplade till en plastslang. Plastslangen är kopplad till en nål som är under huden på magen och pumpen sprutar in insulin regelbundet under hela dygnet. Man kan programmera insulinpumpen att spruta insulin vid bestämda tidpunkter.

Det finns olika sorters insulin och doseringar. Vilken insulin och doseringsmängd som passar dig varierar, eftersom detta är individuellt. En läkare hjälper dig hitta rätt insulinsort och dosering så att du kan leva ett normalt liv. Dessutom ska du i början använda en insulindagbok där du antecknar hur du använder insulin och hur insulinet påverkar ditt blodsockervärde. Utöver det här kommer du ha kontakt med ett diabetesteam resten av livet. Här finns olika hjälp att få, eftersom diabetesteam ofta består av läkare, kuratorer, psykologer, dietister, med flera.

Hur behandlas diabetes typ 2?

Diabetes typ 2 behandlas i steg. Man börjar med att göra förändringar i livsstilen. Här gäller det att anamma en hälsosammare och mer varierad diet och tillräcklig motion.

Om en ändring i kosten och motion inte ger resultat ska man istället börja använda blodsockersänkande läkemedel. I vissa fall kan det vara att man måste börja ta ett sådant läkemedel direkt när man får sin diagnos, men i andra fall kan det gå flera år tills läkemedlet tas i bruk. Man kan ta en kombination av tabletter. Doseringen beror på ens värden och vikt. I sista hand tas insulin. Oftast dröjer det flera år innan man börjar använda insulinet.

Andra läkemedel och behandlingar som kan användas vid behov är läkemedel mot högt blodtryck och höga blodfetter. Därtill kan fetmakirurgi vara ett alternativ. Liksom vid diabetes typ 1 görs regelbundna kontroller.

Symtomen avgör hur diabetes typ 3 behandlas

Diabetes typ 3 behandlas enligt symtom och svårighetsgrad. Dessutom spelar andra sjukdomar en roll. En insulinbehandling kan vara nödvändig och då används den på samma sätt som vid diabetes typ 1.

Behandling av diabetes typ 4

Graviditetsdiabetes kan behandlas med de sedvanliga metoderna, nämligen en förändrad kost och motion. Om dessa inte fungerar kan läkemedel, såsom insulin och metformin, användas. Insulin och metformin påverkar inte fostret. Särskilt kvinnor som redan haft graviditetsdiabetes eller som är i en riskgrupp (t.ex. äldre gravida kvinnor och kvinnor med övervikt) brukar börja ta läkemedel i ett tidigare skede.

Kvinnans blodsockervärde kan ändra drastiskt och därför kan det vara att insulinet inte behövs. Om man har graviditetsdiabetes kommer ens blodsockervärden att kontrolleras regelbundet efter förlossningen. Även det nyfödda barnet behandlas efter förlossningen. Om barnets blodsockervärden är onormala stabiliserar man dem med extra mjölk och ersättning. Oftast återgår de till normala värden efter ett par dygn.

Nödfall vid diabetes och hur de behandlas

Om man inte kontrollerar sina blodsockervärden kan diabetes leda till nödfall där det låga blodsockret leder till olika akuta sjukdomsfall. De kan vara livshotande och det är viktig att som diabetiker (eller anhörig till en diabetiker) känna till de här tillstånden och hur man behandlar dem. Här nedan går vi igenom diabetisk ketoacidos, hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom och hypoglykemi.

Diabetisk ketoacidos

Om man inte vet om att man har diabetes kan man utveckla diabetisk ketoacidos. Då har man inte fått i sig insulin på flera dagar och blodsockervärdet är högt. Andedräkten luktar aceton och man blir omtöcknad eller förlorar medvetandet. Det här tillståndet är en akut syraförgiftning och kan vara livshotande. Om du eller personer i din omgivning drabbas av diabetisk ketoacidos måste ni genast söka hjälp. Det är ändå ovanligt att det går så långt att man får ketoacidos, eftersom man oftast sökt hjälp innan på grund av att man mår så dåligt.

Hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom

Hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom påminner om diabetisk ketoacidos. Till skillnad från diabetisk ketoacidos ökar inte ketonkropparna i blodet eller urinen. Istället innebär hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom att det finns för många partiklar i vätskan. Vatten, som kommer från skadade celler, dras in i blodet genom ett överskott av socker i blodet. Blodsockervärdet överstiger 600mg/dl och det här resulterar i en hyperosmolaritet som är ca 320mOsm/kg. Man behandlar hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom på samma vis som diabetisk ketoacidos. Det finns ändå vissa skillnader, såsom att insulinets verkan är långsammare.

Hypoglykemi

Hypoglykemi innebär att ens blodsocker sjunker till en livsfarligt låg nivå. I värsta fall kan obehandlad hypoglykemi leda till konvulsioner, koma och död. Symtomen inkluderar skakningar och en känsla av svaghet.

Om man känner av symtomen ska man genast kontrollera sitt blodsockervärde. Om hypoglykemin inte hunnit eskalera kan man behandla sig själv genom att äta 20g kolhydrater (gärna glukos). Sedan testar man blodsockret igen efter femton minuter. Om det nu är 50-60mg/dl ska man igen äta 20g glukos.

I svåra fall kan man tappa medvetandet. I så fall kan det vara att en tredje person måste injicera 1mg glukos i muskeln eller under huden. Man måste naturligtvis kontakta första hjälpen i sådana fall och be vårdaren injicera 20ml av en femtioprocentigt glukoslösning i venen.

Källor:

Senast uppdaterad: 10 juli 2017

Vår service
Välj ditt läkemedel
Fyll i formuläret
med medicinska frågor
Läkaren skriver
ut receptet
Ditt läkemedel levereras
till dig nästa arbetsdag
Kostnadsfri leverans