Melatonin vid sömnbesvär

Melatonin, även känt som N-acetyl-5-metoxitryptamin, är ett hormon som såväl djur som människor producerar genom tallkottkörteln. Detta hormon reglerar vår sömn och vakenhet, och har även en funktion som ett försvar mot oxidativ stress. Vår utsöndring av melatonin styrs av nivån av ljus och mörker i vår omgivning, och varierar därför under dygnet. Vid mörker ökar nivån av melatonin och nivån är allra högst under nattetid.

Melatonin kan hjälpa personer som lider av sömnbesvär. Här i Sverige kan läkare utfärda ett recept på melatonintillskott i form av ett sömnmedel. Läkemedlet är receptbelagt i vårt land, men säljs i vissa andra europeiska länder samt i USA och Kanada som ett receptfritt kosttillskott.

Medicinsk användning

Melatonin används som ett läkemedel vid behandling av patienter med kroniska sömnbesvär. Det används också för att hjälpa blinda personer att styra dygnsrytmen, då de inte kan reglera denna med hjälp av dagsljuset. Melatonin verkar genom att aktivera tre olika typer av receptorer i vår hjärna, där två av dessa spelar en mer betydande roll än den tredje.

Det saknas tillräckliga vetenskapliga bevis för att med säkerhet kunna konstatera att melatonin har en positiv inverkan när det används för behandling av sömnsvårigheter och jetlag. Det finns dock flera studier som tyder på att så skulle vara fallet, och det finns också studier som pekar på att hormonet kan lindra tinnitus. Melatonin har också visat sig kunna bidra till att minska vissa typer av huvudvärk, bland annat klusterhuvudvärk.

Sömnstörningar

Personer som lider av sömnstörningar till följd av en rubbad dygnsrytm, kan ta melatonin oralt för att synkronisera kroppens dygnsrytm till ljus- och mörkercykeln, och på så vis hamna i rätt fas igen. Melatonin visat sig minska fördröjningen av insomnandet hos personer som lider av försenad sömnfas än hos personer som lider av sömnlöshet.

Studier har även utförts på melatonins verkan på äldre personer som lider av sömnlöshet. Melatonin har givit goda resultat vid behandling av sömnlöshet även hos äldre personer. Forskare fann att en korttidsbehandling på upp till tre månader med melatonin var en effektiv och säker behandling för att förbättra såväl sömnlatensen som sömnkvaliteten och vakenheten under dagtid.

Bevisen för att melatonin skulle vara en effektiv behandling för sömnlöshet är dock otillräcklig. De bevis som ändå finns tyder dock på att insomnandet kan påskyndas med cirka 6 minuter vid behandling med melatonin. En översiktsstudie gjordes 2004, och den fann inga bevis för att melatonin påverkar varken sömnlatensen eller sömneffektiviteten hos personer som antingen hade jetlag eller ett skiftarbete. Man såg dock att sömnlatensen minskade hos personer som hade en primär sömnstörning och att sömneffektiviteten ökade hos personer med en sekundär sömnstörning. Vid en senare granskning fann man även bevis, om än få, för att melatonin skulle ge effekt även vid skiftarbete.

Skiftarbete och jetlag

Att melatonin kan bidra till att lindra effekterna av jetlag är känt, genom att hormonet främjar den nödvändiga återställningen av kroppens sömn- och vakenhetsfas. Om timingen är felaktig, kan det istället fördröja denna anpassning. Det verkar också som att melatonin har en begränsad effekt vid behandling av sömnproblem hos människor som arbetar skift.

Melatonin som behandling mot sömnbesvär

Melatonin ingår i läkemedlet Circadin, som skrivs ut för att motverka jetlag. Melatonin är den aktiva substansen i läkemedlet och är också den ingrediens som har de egenskaper som främjar sömnen. Läkemedlet kan tack vare melatoninets sömnreglerande egenskaper och inverkan på dagsrytmen vara ett effektivt hjälpmedel för personer med sömnbesvär. Läkemedlet kan förbättra sömnkvaliteten, inte minst hos personer som är över 55 år och lider av primär sömnlöshet.

Så här fungerar Circadin med melatonin

Melatonin hämmar noradrenalin, men denna effekt uppnås endast om man lägger sig ner efter att ha tagit läkemedlet. Noradrenalin är en signalsubstans som utsöndras vid flykt- och kamprespons, och gör oss vakna och alerta. Melatonin och noradrenalin har med andra ord helt motsatta effekter på människokroppen. Melatonin har en inverkan på MT1-, MT2- och MT3-receptorerna (i synnerhet MT1 och MT2).

Resultat i kliniska studier på Circadin

I kliniska studier där personer som led av primär sömnlöshet gavs 2m Circadin en gång per dag (på kvällen) under tre veckor, visade det sig att läkemedlet hade en påvisad effekt jämfört med placebo när det gäller sömnlatensen (som mättes med både objektiva och subjektiva mått) och den upplevda sömnkvaliteten, samt funktionen under dagtid (återhämtningssömnen). Detta utan att vakenheten under dagen blev nedsatt.

I en studie där polysomnografi användes för att mäta sömnen under två veckor, följt av en period på tre veckor då deltagarna behandlades med ett läkemedel och sedan en utsättningsperiod på tre veckor, kund man se att sömnlatensen förkortades med 9 minuter i jämförelse med placebo. Läkemedlet Cirkadin förändrade inte REM-sömnens varaktighet eller sömnmönstret i övrigt, och funktionsförmågan på dagtid påverkades inte heller hos de personer som behandlades med Cirkadin 2 mg.

Studier på öppenvårdspatienter

I en annan studie, där öppenvårdspatienter först genomgick en run-in- och baseline-period på två veckor, följt av en behandlingsperiod på treveckor och slutligen en utsättningsperiod på två veckor, kunde man se en signifikant förbättring av såväl sömnkvalitet som vakenhet under morgonen hos de deltagare som behandladesm ed Circadin (47 procent jämfört med 27 procent av deltagarna i placebogruppen). Med tiden återgick de olika sömnvariablerna till baseline utan att vare sig biverkningarna eller utsättningssymptomen ökade.

En andra studie utfördes på öppenvårdspatienter med en run-in- och baseline-period på två veckor och därefter en placebokontrollerad behandlingsperiod på tre veckor. Andelen patienter där man kunde se en kliniskt signifikant förbättrad sömnkvalitet och vakenhet på morgonen var betydligt större i den grupp som gavs Circadin (26 procent, att jämföra med 15 procent i placebogruppen).

Ytterligare studie

I en annan klinisk studie undersökte forskarna Circadins effekter jämfört med placebo. I upp till sex månader följde man patienterna, som randomiserades ännu en gång vid tre veckor. Studien visade att både sömnkvaliteten, sömnlatensen och vakenheten på morgonen hade förbättrats, utan att patienterna hade drabbats av några negativa effekter. Den behandlingsvinst som man kunde se efter tre veckors behandling höll i sig i uppemot tre månader, men kunde inte längre påvisas efter sex månader.

Resultat i kliniska studier på melatonin

I en studie som publicerades 2004 visade det sig att melatonin minskade sömnlatensen hos personer med genomsnittlig sömnlatens (i genomsnitt 3,9 minuter). Den skillnad som kunde påvisas ansågs dock vara statistiskt insignifikant. När forskarna jämförde resultat från andra studier fann de att det var fler studier som rapporterade om positiva resultat än de som rapporterade om negativa resultat.

Forskarna kunde inte heller se att melatonin hade någon större effekt på REM-latensen hos personer med normala sömnmönster, även om doser på mellan 1 till 3 mg melatonin visade en signifikant ökning av REM-latensen jämfört med placebo. Högre och lägre doser påvisade dock inte samma effekt.

Melatonins effekt bekräftas

En studie som publicerades 2005 visade dock ett annat resultat. Studien kunde nämligen bekräfta melatonins effekt vid behandling av sömnstörningar. För att validera resultatet analyserade forskarna i studien 17 forskningsrapporter om hormonet. Deras analyser visade att melatonin har en signifikant effekt vid behandling av sömnstörningar.

Biverkningar

Melatonin verkar vid låga doser inte ge upphov till särskilt många biverkningar, att döma av de studier som korttidsstudier som har utförts (upp till tre månader). I de fall som biverkningar har rapporterats, har det rört sig om huvudvärk, yrsel, illamående och dåsighet. Det kan dock vara värt att notera att frekvensen för dessa biverkningar var ungefär lika stor i placebogruppen som i den grupp där patienterna behandlades med melatonin. Melatonin anses vara ett säkert läkemedel för behandlingar på upp till 12 månader.

Melatonin kan även orsaka minskat blodflöde samt hypotermi (låg kroppstemperatur) hos äldre personer som använder läkemedlet. Huruvida melatonin har någon inverkan på fortplantningen hos människan är fortfarande okänt, även om man såg en viss effekt då hormonet ingick i preventivmedel som testades under 90-talet.

Interaktioner

Alkohol har en negativ inverkan på melatonin, då nivåerna av melatonin minskas genom alkoholkonsumtion. Antikoagulantia och vissa andra läkemedel kan interagera med melatonin, vilket kan ge upphov till farliga biverkningar. Om du använder andra läkemedel, eller har gjort det under den senaste tiden, bör du därför konsultera din läkare. Läkaren kan bedöma risken för eventuella farliga läkemedelsinteraktioner och göra en bedömning av huruvida det är säkert för dig att använda läkemedlet eller ej.

Melatonins historia

Melatonin upptäcktes genom att forskare studerade den mekanism som gör att vissa reptiler och amfibier kan ändra färg. Redan 1917 upptäckte Carey Pratt McCord och Floyd P. Allen att man genom att mata grodyngel med extrakt från tallkottkörteln på kor kunde göra grodyngelns hud ljusare. 1958 hoppades dermatologiprofessorn Aaron B. Lemer och hans kollegor vid Yale University att ett ämne från tallkottkörteln skulle vara användbart vid behandling av hudsjukdomar. De isolerade därför hormonet från extrakt från tallkottkörteln hos nötkreatur och kallade det för melatonin.

I mitten av 70-talet kunde ett forskarteam påvisa att produktionen av melatonin i de mänskliga tallkottkörteln har en inverkan på den cirkadiska rytmen (dygnsrytmen). På mitten av 90-talet gjordes upptäckten att melatonin är en antioxidant, och vid ungefär samma tidpunkt började man tala om hormonet som en möjlig behandling för en rad olika sjukdomar.


Källor:

  1. Circadin. FASS. URL: fass.se
  2. Melatonin for Treatment of Sleep Disorders: Summary. Buscemi, N., Vandermeer, B., Pandya, R., Hooton, N., Tjosvold, L., Hartling, L., Baker, G., Vohra, S., Klassen, T., NCBI. URL: ncbi.nlm.nih.gov
  3. Rest easy: MIT study confirms melatonin's value as sleep aid. Thomson, E., MIT. URL: news.mit.edu

Uppdaterad: 2016-12-09

Vår service
Välj ditt läkemedel
Fyll i formuläret
med medicinska frågor
Läkaren skriver
ut receptet
Ditt läkemedel levereras
till dig nästa arbetsdag
Kostnadsfri leverans