Graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes är en vanlig sjukdom som uppstår i samband med en graviditet. Graviditetsdiabetes försvinner oftast efter graviditeten, så det är inte frågan om en bestående sjukdom. Om sjukdomen inte diagnostiseras kan den ha komplikationer för både mamman och barnet. Därför är det ytterst viktigt att blivande mödrar känner till symtomen och uppsöker läkarvård vid behov.

Vad är graviditetsdiabetes?

Graviditetsdiabetes är en speciell form av diabetes. Man talar om graviditetsdiabetes mellitus och diabetes typ 4. I de flesta fall försvinner diabetessjukdomen efter graviditeten. I sällsynta fall är det ändå en början på diabetes typ 1 eller typ 2. Sjukdomen förekommer i 1-20% av alla graviditeter internationellt sett. Hur ofta den förekommer beror på hur sjukdomen diagnostiseras. Denna siffra bedöms vara 1,7% i Sverige.

Graviditetsdiabetes är en kolhydratmetabolismstörning (det vill säga glukostoleransstörning), som kan uppstå hos personer som haft eller inte haft diabetes före graviditeten. Sjukdomen gör att modern får ökade blodglukosnivåer under graviditeten.

Graviditetsdiabetes: orsaker, riskfaktorer och symtom

För dem som planerar att bli gravida eller ren är gravida är det viktigt att veta vad som kan utgöra riskfaktorer för graviditetsdiabetes, samt vad som orsakar sjukdomen. Även symtomen är viktiga att känna till så att man vet om man bör uppsöka läkare. Här nedan går vi igenom detta.

Riskfaktorer för graviditetsdiabetes

Vissa kvinnor har en högre risk att drabbas av graviditetsdiabetes. Dessa riskfaktorer är bland annat om man tidigare haft upprepade missfall, man fött ett barn vars födelsevikt var 4000g, man har haft en graviditet där graviditetsdiabetes uppstod, man har diabetes i familjen, om man har övervikt eller om man fött barn med missbildningar. Dessutom kan riskfaktorer uppstå under graviditeten. Dessa är en snabb viktökning, om modern är över 35 år gammal, man har en ökad mängd fostervatten, man har glukos i urinen, om läkemedel påverkar insulinet eller om en sjukdom uppstår som kan orsaka graviditetsdiabetes.

Orsaker till graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes orsakas av för lite insulin i kroppen. Kroppen behöver nämligen insulin för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Sockret ger energi till cellerna, som inte kan fungera utan detta blodsocker. Blodsockret produceras i bukspottskörteln som beta-celler och de frisätts därifrån. Under en graviditet har cellerna svårare för att ta upp blodsockret och därför produceras mer insulin. Om ändå kroppen inte klarar av att producera insulinet uppstår graviditetsdiabetes. Eftersom insulinbehovet minskar efter graviditeten är graviditetsdiabetes oftast ett tillfälligt tillstånd.

Tillfällig insulinbrist

En tillfällig insulinbrist syftar på insulinbrist som sker endast på grund av graviditeten. Här producerar kroppen fler hormoner, såsom kortisol, estrogen och progesteron. Dessa hormoner fungerar normalt som en motvikt till insulinet. På grund av en ökning av hormonerna stiger blodglukos värdena. Kroppen försöker producera mer insulin, men bukspottskörteln klarar inte av detta. Således hålls blodsockervärdena låga och en brist på insulin uppstår.

Hos friska och icke-gravida människor stiger insulinnivån direkt efter att man ätit, eftersom näringen bidrar med energi till kroppen. Hos gravida stiger insulinnivån 15 minuter senare än hos andra. Eftersom att många får i sig en otillräcklig diet produceras inte insulinet som det vanligtvis gör. För mycket socker i näringen leder till höga blodglukosnivåer. För att öka insulinproduktionen bör gravida kvinnor vara noggranna med sin diet och äta sådan näring som producerar insulin på lång sikt. Korn, fullkornsvete och mörkt ris är exempel på föda som passar gravida.

Akut insulinbrist som orsak till graviditetsdiabetes Relativ insulinbrist

Hos äldre gravida kvinnor och gravida kvinnor med övervikt produceras ofta insulin. Samtidigt ökar även blodglukosnivån, eftersom kroppen inte längre reagerar på korrekt sätt på insulinet på grund av åldern och/eller övervikten. På så sätt uppstår en relativ insulinbrist. Liksom vid tillfällig insulinbrist är ett bidragande problem ofta en dålig kost.

Typiska symtom som uppkommer i samband med graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes ger inga symtom och du märker inte av sjukdomen själv. Oftast kan en barnmorska eller läkare ställa en diagnos och detta görs vid en kontroll. Ibland kan ändå höga blodsockervärden ge symtom som ovanlig törst, trötthet och att man kissar oftare och mer än vanligt. Dessutom kan graviditetsdiabetes vara en orsak till att man får återkommande infektioner i underlivet och i urinblåsan.

Vad för risker för obehandlad graviditetsdiabetes med sig?

Graviditetsdiabetes kan, om den inte behandlas, ha risker för mamman och barnet. För att undvika dessa är det viktigt att gravida kvinnor genomgår en noggrann kontroll hos barnmorskan. Om man är osäker på om man själv har graviditetsdiabetes ska man alltid ta upp frågan med en läkare. Om graviditetsdiabetes upptäcks kan risken för komplikationer nämligen sänkas avsevärt.

Risker för barnet

Foster kan genomgå en snabb tillväxtfas på grund av förhöjda fruktsockervärden. Denna tillväxtfas kan leda till att lungorna skadas. Nyfödda kan födas med missbildade njurar, hjärta eller ryggrad. De kan dessutom vara väldigt stora vid födseln (över 4000g). Utvecklingsstörningar kan ske i levern och lungorna och barnet kan födas med gulsot, hypoglykemi och dyspné. Barnet kan även få sjukdomar som diabetes, fetma och metaboliskt syndrom. Graviditetsdiabetes kan även leda till fosterdöd.

Risker för mamman

Hälsorisker kan uppstå även hos mamman. Förlossningen kan ske för tidigt, man kan tvingas genomgå kejsarsnitt och det kan uppstå förlossningskomplikationer. I det långa loppet kan mamman utveckla diabetes. Om en kvinna som haft graviditetsdiabetes blir gravid på nytt kan graviditetsdiabetes uppstå igen vid den andra graviditeten.

Hur diagnostiseras graviditetsdiabetes?

Gravida kvinnor genomgår test hos barnmorskan som mäter blodsockervärdet. Blodsockervärdet mäts med ett test som heter P-glukos. Detta test kan inte användas ensamt för att påvisa graviditetsdiabetes, utan man måste även ta ett venöst blodprov. För att det här blodprovet ska lyckas måste patienten ha fastat i åtta timmar innan blodprovet tas.

Förutom dessa test kan man ta ett glukosbelastningstest. Här tas blodprov och före det ska man ha fastat i åtta timmar. Därefter dricker man en blandning av socker och vatten. Sedan låter man bli att äta eller dricka i ett par timmar. Till slut tas ett till blodprov och på så sätt kan man fastställa om graviddiabetes förekommer eller inte.

När ska man testas för graviditetsdiabetes?

Mättid Mätvärde
efter fasta: 92 mg/dl
efter 60 min: 180 mg/dl
efter 120 min: 153 mg/dl

Graviditetsdiabetes testas oftast hos kvinnor som är över 30 år gamla eller som tillhör en riskgrupp, såsom personer med diabetes i familjen, har haft missfall eller som haft graviditetsdiabetes förr. Oftast sker detta i vecka 24 till vecka 28. Därtill kan riskgrupperna testas redan i vecka 12 till vecka 14 med ett nytt test i vecka 30 och 32. Man ska alltid kontakta barnmorska eller läkare om man misstänker graviditetsdiabetes.

Behandling av graviditetsdiabetes

Det finns olika sätt att behandla graviditetsdiabetes och som tur behöver medicinering inte alltid användas. Syftet med behandlingen är att få ner blodsockernivån så att den är på samma nivå som hos en frisk person. Det här kan göras med en diet som innehåller mindre socker och med mer motion. Man ska undvika godis, juicer och annan sockring mat. Istället ska man äta till exempel grönsaker, frukter och dricka rikligt med vatten. Även om en graviditet innebär en viktuppgång ska man hålla koll på hur snabb och kraftig viktuppgången är. Man bör äta regelbundet och fördela sina måltider jämnt över hela dagen. De flesta kan reglera sin blodsockernivå med en förändrad diet och mer motion.

Näringsämnen under graviditeten

Om man ändå inte kan kontrollera sin blodsockernivå på andra sätt kan läkemedel användas. Man använder då oftast insulin eller metformin. Insulinet tas som sprutor och man använder insulin antingen som långverkande insulin eller snabbverkande insulin. Den långverkande varianten tas före man lägger sig och det snabbverkande insulinet tas vid måltider. Ibland behöver man bara ta endera insulinet, men ofta behövs en kombination. Metformin, å sin sida, gör att kroppen reagerar lättare på insulinet. Insulinet överförs inte till barnet, men metformin gör det. Metformin anses ändå helt tryggt för fostret.

Graviditetsdiabetes kan förebyggas om man haft sjukdomen vid tidigare graviditeter. Då är det viktigt att man kontrollerar sina blodsockervärden så att de är så normala som möjligt redan när man blir gravid. Detsamma gäller personer med diabetes.

Behandling av nyfödda

Nyfödda vars mammor haft graviddiabetes undersöks flera gånger under det första dygnet. Barnet kan nämligen ha låga blodsockervärden, speciellt om mammans värden fluktuerat mycket under graviditeten. Man använder då ofta extra mjölk eller ersättning för att få rätt blodsockernivåer. Värdena blir oftast normala efter några dagar.

Källor:

Så här arbetar vi
Välj ditt läkemedel
Fyll i det medicinska
formuläret
Läkare utfärdar 
recept
Läkemedel skickas 
från apotek
Kostnadsfri leverans