Förstå menstruationscykeln

Menstruationscykeln är anledningen till att kvinnor har mens. Cirka varje månad släpper kvinnor och flickor ut ett ägg från äggstockarna in i livmodern. Detta gör det möjligt att bli gravid.

Det finns en mängd hormoner som är involverade i menstruationscykeln. Dessa inkluderar:

• östrogen
• progesteron
• luteiniserande hormon (LH)
• follikelstimulerande hormon (FSH)

Produktionen av dessa hormoner orsakar förändringar i det kvinnliga reproduktionssystemet. De är ansvariga för ägglossning och menstruationsblödning samt förändringar i humör och energinivåer.

Alla kvinnor och flickor som är i fertil ålder upplever en menstruationscykel. När en kvinna når en ålder där hon slutar menstruera kallar vi detta för klimakteriet.

Längden på en menstruationscykel skiljer sig från kvinna till kvinna. I genomsnitt bör du få din mens var 21-35:e dag. Det är normalt att blöda i 2–7 dagar under menstruationen.

Om det är mindre än 21 dagar eller mer än 35 dagar mellan menstruationsblödningarna kan det vara oregelbundna menstruationer. Dessa är också vanliga och kan orsakas av livsstilsfaktorer som stress eller viktminskning, eller tillstånd som PCOS (polycystiskt ovariesyndrom).

Ofta rättar detta till sig på egen hand, men om din mens ofta är oregelbunden och svår att spåra bör du kontakta din läkare.

Det är tack vare menstruationscykeln som kvinnor kan bli gravida.

Ägglossning är en fas i menstruationscykeln där ett ägg frigörs från äggstockarna. Det är också då fertilitetsnivåerna (förmågan att bli gravid) är som högst.

Din kropp förbereder sig innan ägget släpps, vilket skapar de perfekta förutsättningarna för ett potentiellt embryo (när en äggcell befruktas av en spermie) att implanteras i livmodern.

Om äggcellen inte befruktas förkastas den ur kroppen under mensen.

Det finns fyra faser i menstruationscykeln. Dessa är kända som:

• menstruation
• follikulär fas
• ägglossning
• lutealfas

Menstruation

Den första dagen av din mens markerar början på en ny cykel. Att få din mens kallas att menstruera.

När du menstruerar stöts livmoderslemhinnan bort. Detta gör att blod (liksom vaginalsekret och livmoderceller) kommer ut ur slidan. Blödningen varar vanligtvis cirka 2–7 dagar, beroende på ditt flöde.

Vissa kvinnor upplever magkramper när de menstruerar, medan andra kan uppleva lite eller inget obehag.

Follikulär fas

Follikulärfasen börjar också på mensens första dag, men fortsätter i 13–14 dagar (fram till ägglossningen).

Under denna tid börjar din kropp producera folliklar på äggstockarna. Så småningom kommer en av dessa folliklar att mogna, vilket gör att ett av dina ägg frigörs.

Livmoderslemhinnan blir också tjockare vid denna tidpunkt i din cykel, som förberedelse för äggcellen och eventuell befruktning.

Ägglossning

När en äggcell har mognat frigörs den från en av äggstockarna (via äggledaren) in i livmodern. Detta kallas ägglossning och inträffar vanligtvis på dag 14 i din cykel (om din cykel är 28 dagar lång).

Under ägglossningen är du som mest fertil och har störst chans att bli gravid. Om en spermie når detta ägg finns det en chans att bli gravid.

Luteal fas

Efter ägglossningen börjar du lutealfasen, som vanligtvis varar från dag 15 till slutet av din cykel.

Livmoderslemhinnan fortsätter att tjockna inför en eventuell graviditet. Om äggcellen blir befruktad kommer den att implanteras i slemhinnan där den börjar utvecklas.

Om äggcellen inte befruktas släpper din kropp i stället den förtjockade slemhinnan. Detta orsakar din mens och därmed en ny cykel.

Du kan också uppleva premenstruellt syndrom (PMS) under lutealfasen. Efter ägglossningen upplever kvinnor ofta förändringar i sitt humör samt huvudvärk och hormonell akne.

Hormoner är kemiska budbärare som ger din kropp vissa signaler. I det här fallet finns det 4 hormoner som är ansvariga för att kontrollera din menstruationscykel:

• Follikelstimulerande hormon (FSH): FSH frisätts från hypofysen i hjärnan. När FSH-nivåerna stiger stimulerar det en äggcell att utvecklas samt frisättningen av östrogen.
• Östrogen: Östrogen frigörs huvudsakligen från äggstockarna, vilket gör det till ett könshormon. Det gör att livmoderslemhinnan blir tjockare och stimulerar LH (så att ägglossningen äger rum).
• Luteiniserande hormon (LH): LH frisätts också från hypofysen. Det stimulerar ägglossningen (frisättningen av ett moget ägg) samt frisättningen av progesteron.
• Progesteron: Progesteron produceras av binjurarna (som ligger högst upp på njurarna) och äggstockarna. Den är ansvarig för att underhålla livmoderslemhinnan och stoppa frisättningen av LH efter ägglossningen.

Ibland är menstruationscykeln inte som vanligt. Du kan få mellanblödningar, oregelbunden mens eller ingen mens alls.

Flera faktorer kan påverka din cykel:

• Klimakteriet: När kvinnor blir äldre slutar deras äggstockar långsamt att släppa ut äggceller. Detta kallas klimakteriet. Det gör att din mens blir mindre frekvent tills den upphör helt och hållet. Det orsakar också biverkningar som värmevallningar, humörsvängningar, vaginal torrhet och sömnsvårigheter.
• Underätning och snabb viktminskning: Om du inte äter tillräckligt med kalorier kommer din kropp inte att ha tillräckligt med energi för att producera rätt mängd hormoner. Detta kan orsaka oregelbunden menstruation.
• Polycystiskt ovariesyndrom: PCOS innebär hormonbalanser så som att ha för många "manliga" hormoner (androgener) i kroppen. Detta påverkar menstruationscykeln och hindrar ofta ägglossning från att uppstå. Som ett resultat av detta har kvinnor med PCOS ofta oregelbunden mens eller ingen mens alls.
• Endometrios: Detta är ett kroniskt, livspåverkande tillstånd där vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Kvinnor med endometrios kan drabbas av extrem smärta vid menstruationsblödningar, samt en mycket kraftigare blödning.
• Andra kroniska hälsoproblem: Tillstånd som diabetes, celiaki, sköldkörtelsjukdom och Cushings sjukdom kan alla påverka menstruationscykeln. Tala med din läkare om du lider av något av dessa tillstånd och upplever ovanliga eller oregelbundna menstruationer.
• Graviditet: Ett av de första tecknen på graviditet är utebliven mens. Om du blir gravid pausas din menstruationscykel medan fostret utvecklas i livmodern.

Genom att ta hormonella preventivmedel kan du tillfälligt skydda dig från att bli gravid utan att behöva förlita dig på barriärmetoder, så som kondomer.

Hormonella preventivmedel påverkar tillfälligt din fertilitet genom att ändra dina hormonnivåer. Detta påverkar din normala menstruationscykel.

Kombinerade p-piller innehåller konstgjorda versioner av östrogen och progesteron. När det tas regelbundet stoppar det ägglossning och din naturliga menstruation. I stället för mens får du en lättare bortfallsblödning varje gång du har din pillerpaus. När det kombinerade p-pillret tas på rätt sätt är det minst 99% effektivt i att förhindra graviditet.

Minipiller innehåller en konstgjord form av progesteron och förhindrar graviditet genom att förtjocka livmoderhalssekretet (så att spermier inte kan komma in i livmodern). I vissa fall stoppar det även ägglossningen och dina naturliga menstruationer, men detta varierar från person till person.

Det är också möjligt att fördröja din menstruationscykel med hjälp av Primolut Nor (Noretisteron). Detta är en annan typ av hormonell behandling som kan tas ibland om du vill skjuta upp menstruationen. Det kan dock inte användas som preventivmetod.