Vad man ska göra under ett astmaanfall

Ett astmaanfall uppstår när du kommer i kontakt med en astmautlösare. Detta gör att dina lungor blir inflammerade och symtom uppstår.

Detta orsakar andningssvårigheter och astmaanfallssymtom.

Utlösande faktorer för astmaanfall

Vissa stimuli kan få ditt immunförsvar att överreagera, vilket är en riskfaktor för astmaattacker.

Allas utlösande faktorer är olika, men några av de vanligaste astmautlösande faktorerna är:

• allergier (t.ex. pollen, damm eller husdjurspäls)
• luftförorening
• plötsliga väderändringar
• cigarettrök
• träning
• förkylning & influensa

Att veta vad som utlöser din astma är viktigt när det gäller att behandla din astma och förebygga astmaattacker.

De första tecknen och symtomen på en astmaattack inkluderar:

• dina symtom blir värre (t.ex. när du hostar eller har mer väsande andning, du känner dig mer andfådd och bröstet känns trångt)
• din luftrörsvidgande inhalator hjälper inte mot dina symtom
• du är för andfådd för att prata, äta eller sova

Du kanske inte upplever symtom direkt. I vissa fall kan det ta några timmar eller dagar innan ett astmaanfall inträffar.

När ska jag söka vård?

Du bör ringa räddningstjänsten om din luftrörsvidgande inhalator inte förbättrar dina symtom eller om du känner att dina symtom förvärras.

Du bör agera snabbt eftersom astmaattacker kan vara dödliga. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) Pålitlig källa World Health Organization (WHO) Statlig källa Internationell information om folkhälsa Gå till källa , orsakade astma över 450 000 dödsfall i världen under 2019.

Om du tror att du har ett astmaanfall bör du följa dessa 5 steg.

Hantera ett astmaanfall
1		Sitt rakt upp och försök att hålla dig lugn
2		Ta en dos på din luftrörsvidgande inhalator var 30-60:e sekund. Ta upp till 10 doser
3		Ring räddningstjänsten och upprepa steg 2 om du inte mår bättre
4		Upprepa steg 2 om ambulansen inte har kommit efter 10 minuter
5		Ring igen om dina symtom fortfarande inte är bättre efter att ha upprepat steg 2

Du bör försöka ta med dig information om dina mediciner eller din astmabehandlingsplan om du åker till sjukhuset.

Detta är inte rätt råd om du får SMART eller MART behandling. Fråga din läkare eller astmasköterska om råd om vad du ska göra om du får någon av dessa nbehandlingar.

Du ska alltid ha med dig din luftrörsvidgande inhalator. Men misstag händer.

Om du får ett astmaanfall utan inhalator bör du:

1. Flytta dig bort från omgivningen - om något har utlöst din astma och du kan göra detta
2. Sitt upprätt - detta hjälper till att hålla dina luftvägar öppna och gör det lättare att andas.
3. Ta långsamma, djupa andetag - detta hjälper till att kontrollera dina symtom.
4. Håll dig lugn - panik kan förvärra dina symtom. Du kanske vill blunda och visualisera en fridfull plats medan du andas för att minska ångest.
5. Sök akut medicinsk hjälp - om inget hjälper, ring 112 för att få snabb medicinsk behandling.

Sök läkarvård om självhjälpsåtgärder inte hjälper.

Du kan läsa vår fullständiga guide om vad du ska göra under ett astmaanfall och du är utan inhalator genom att klicka ovan.

Efter ett astmaanfall bör du boka tid hos din husläkare eller astmasköterska så snart som möjligt. Det minskar inte bara risken för en ny astmaattack utan hjälper dig också att återhämta dig.

Det rekommenderas att du bokar ett besök samma dag om du har haft ett astmaanfall hemma. Om du besökte sjukhuset eller var tvungen att använda ett "räddningspaket" med steroider, bör du boka ett brådskande besök inom 2 arbetsdagar.

De kan behöva ändra din behandlingsplan om den inte kontrollerar din astma på rätt sätt. De kan också ordinera en kort kur med kortisontabletter för att minska svullnad och inflammation efter astmaattack.

De kommer också att granska din astmabehandlingsplan och uppdatera allt som kan ha förändrats, till exempel en ny utlösande faktor.

Astmaanfall förekommer endast hos personer med astma. Om du tror att du har ett astmaanfall men inte har fått diagnos för astma, sök läkarvård.

Vissa tillstånd kan dock ge astmaliknande symtom.

Panikattacker

Panikattacker är ett symptom på vissa ångeststörningar. Det är en överdriven kroppslig reaktion på rädsla.

Det kan orsaka bröstsmärtor eller andningssvårigheter, såväl som symtom som:

• ett bultande eller rusande hjärtslag
• svimningskänsla eller yrsel
• känner sig väldigt varm eller väldigt kall
• Illamående eller kräkningar
• svettningar, darrningar eller skakningar

Fysiska symtom kan komma mycket snabbt. Om du känner att du får en panikattack bör du fokusera på din andning. Vissa människor känner att det hjälper dem att lugna ner sig genom att fokusera på sina sinnen (t.ex. genom att tugga tuggummi eller gosa med något mjukt).

Om du regelbundet upplever panikattacker bör du prata med din läkare om långsiktiga behandlingsalternativ eller terapi.

Sura uppstötningar

En vanlig och mindre allvarlig orsak till astmaliknande symtom är sura uppstötningar eller gastroesofageal refluxsjukdom (GERD).

Detta tillstånd orsakas av att magsyra kommer upp i matstrupen. Det orsakar halsbränna, smärta i övre delen av bröstet som kan kännas som tryck över bröstet. Det kan också orsaka hosta.

Ibland försvinner sura uppstötningar över av sig själv eller med livsstilsförändringar. Om du upplever symtom ofta kan du behöva behandling.

Lungsjukdomar

Om du inte har astma kan en annan lungsjukdom orsaka plötsliga andningsproblem.

• Luftvägsinfektion - en virus- eller bakterieinfektion som orsakar hosta, väsande andning, bröstsmärtor och influensaliknande symtom (t.ex. feber och muskelvärk).
• kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) - en grupp lungsjukdomar som orsakar andfåddhet, ihållande hosta, frekventa luftvägsinfektioner och väsande andning.
• bronkiektasi - ett långvarigt tillstånd som orsakar ihållande hosta och andfåddhet orsakad av skador på luftvägarna.
• lungcancer - orsakar ihållande hosta, blodig hosta, ihållande andfåddhet, smärta vid hosta, oförklarlig trötthet och viktminskning.

Om du har en ny och ihållande hosta bör du uppsöka läkare så snart som möjligt. Även om det sällan är allvarligt, är det bra att kontrollera dina symtom.

Hjärtproblem

En annan potentiell orsak till tryck över bröstet och andfåddhet är hjärtproblem.

En möjlighet är hjärtsvikt. Detta kan vara ett kroniskt eller akut tillstånd där ditt hjärta inte kan pumpa runt blod i kroppen ordentligt och kan ibland orsaka att vätska samlas i lungorna.

En annan möjlighet är kranskärlssjukdom. Detta tillstånd orsakas av att ett fettämne som kallas kolesterol byggs upp i artärerna och begränsar blodflödet till hjärtat. Det kan orsaka andningssvårigheter, bröstsmärtor, smärta och illamående.

En allvarligare risk är en hjärtinfarkt. Det är här blodtillförseln till hjärtat plötsligt blockeras. Detta orsakar symtom som:

• bröstsmärta, tryck eller tyngdkänsla
• smärta som sprider sig till arm, käke, nacke eller mage
• yrsel eller yrsel
• svettning
• illamående och/eller illamående
• överväldigande känsla av ångest
• hosta eller väsande andning

Ibland är bröstsmärtan mild och förväxlas med matsmältningsbesvär. Om du tror att du håller på att få en hjärtinfarkt bör du ringa räddningstjänsten så snart som möjligt.

Det bästa sättet att förebygga ett astmaanfall är att ta dina astmabehandlingar på rätt sätt. Detta innebär att du tar din förebyggande inhalator dagligen och alltid ha med dig din luftrörsvidgande inhalator.

Du bör också undvika dina astmautlösare. Om du till exempel vet att kallt väder orsakar symtom bör du klä dig varmt.

Ditt astmavårdsteam kan föreslå att du har en astmabehandlingsplan. Detta är en plan som du fyller i tillsammans med din husläkare eller astmasköterska som beskriver dina mediciner, utlösande faktorer och vad du ska göra om du får en astmaattack.